Eunice Newton Foote

17 juli 1819 – 30 september 1888

Eunice Newton Foote

Idag vet alla vad växthuseffekten och global uppvärmning är för något. Men vad alla inte vet är att i över etthundrafemtio år så gick äran till upptäckten av effekten till en man, fastän en kvinna redan hunnit lägga fram en egen teori innan. En kvinna som inte bara var vetenskapsman och uppfinnare under en tid då fältet var helt dominerat av män. Hon stod även i fronten för kvinnors mänskliga rättigheter. Den kvinnan var Eunice Newton Foote.

Mycket lite känns till om Eunices uppväxt. Mycket lite känns till allmänt om hennes liv. Man har inte ens hittat ett foto på henne som man lyckats verifiera. Bilden ovan är den bästa gissningen man har just nu. Vad man emellertid vet är att Eunice Newton föds den 17 juli 1819 i Goshen, Connecticut, USA, men två år senare flyttar med familjen till Bloomfield, New York, där Eunice växer upp. Familjen är stor. Eunice har sex systrar och fem bröder. Hon är yngst. Mamma heter Thirza och hennes pappa Isaac Newton Jr, ingen relation till den brittiske naturvetaren och matematikern. Men vad Eunices föräldrar har gemensamt med pappans namne är att de värderar utbildning högt.

Eunices väg in i vetenskapens värld sker tack vare hennes föräldrars vikt vid utbildning och att hon är på rätt plats på rätt tid. Som sjuttonåring börjar hon nämligen studera på Troy Female Seminary, en skola startad av Emma Willard bara femton år tidigare. Där har studenterna tillåtelse att även gå på föreläsningar på det närliggande vetenskapsuniversitetet Rensselaer School. Skolan leds av Amos Eaton.

Efter att ha suttit i fängelse ett antal åt för bedrägeri hade Amos, som från början var botaniker och forskare, ägnat livet åt att sprida kunskap genom utbildning. Framförallt, för Eunice, så var Amos väldigt intresserad i utbildningen av kvinnor. Tvärtemot mot gemene mans åsikt i forskningskorridorerna så ansåg han att kvinnornas frånvaro från vetenskapsrubrikerna inte berodde på något i deras biologi, utan för att de inte fått tillräckligt med utbildning och möjligheter. Hans skola är en av väldigt få skolor i landet där kvinnor tillåts utbilda sig inom olika vetenskaper. Det är här, från 1936 till 1937, som Eunice lär sig kemi och biologi. Troy Female Seminray kommer senare bli ett av landets mest ansedda skolor för kvinnor, samt döpas om till Emma Willard School efter dess grundare.

Långt hemifrån bor Eunice under skoltiden ofta hos skolkamraten Catherine Cody. Catherines pappa är en framstående jurist i Troy och en av hans lärjungar är en ung man som heter Elisha Foote som ofta kommer på besök. Eunice blir även vän med Catherines syster Elizabeth. Efter studierna flyttar Eunice hem till Bloomfield 1837 där hon ett antal år sköter om familjens gård med sin äldre syster Amanda. Ett nytt kapitel i hennes liv börjar när hon den 12 augusti 1941 gifter sig med Elisha, nu domare, matematiker och själv en hobbyvetenskapsman på fritiden. De flyttar till Seneca Falls i New York och bygger ett eget laboratorium för att kunna experimentera hemma. De delar passionen inte bara för vetenskap och teknologi, utan också för jämlikhet.

Området de bor i New York puttrar av subversiva och framåtskridande politiska idéer. En av deras grannar är deras barndomsvän Elizabeth Cady Stanton som växt upp till att bli en av de mest framträdande suffragetterna i USA. Eunice blir invald som medlem i kommittén för den första kvinnorättskonferensen som hålls i Seneca Falls mellan 19 – 20 juli 1848. Konferensen blir startskottet för den moderna feminismen i USA och Eunice Newton Footes signatur syns i toppen i deklarationen som publiceras efteråt. Hela sitt liv kommer hon att använda sig av både sitt eget och sin mans efternamn.

Eunices signatur på deklarationen efter den första kvinnorättskonferensen
Eunices signatur på deklarationen efter den första kvinnorättskonferensen

Laboratoriet där hemma används under tiden för fullt. Eunice börjar intressera sig för vad som händer med olika gaser när de utsätts för värmen från solljus. Så inleds åtta månader av experimenterande. Med hjälp av en luftpump, fyra termometrar och två glascylindrar kan hon testa temperaturskillnaderna för gaserna väte, syre, och koldioxid, när de är i skugga eller solljus. Hon upptäcker att cylindern med koldioxid både blir varmare och behåller värmen mycket längre. Utifrån det här teoretiserar hon att ifall proportionen av koldioxid skulle öka i atmosfären skulle det orsaka att temperaturen på jorden under tid också skulle öka.

“An atmosphere of that gas would give to our earth a high temperature; and if, as some suppose, at one period of its history the air had mixed with it a larger proportion than at present, an increased temperature…must have necessarily resulted.”

I och med det blir hon först med att identifiera orsaken bakom vad vi idag kallar för växthuseffekten.

Morgonen den 23 augusti 1856 samlas hundratals vetenskapsmän, forskare och uppfinnare i Albany, New York, för det åttonde årsmötet med American Association for the Advancement of Science (AAAS). Konferensen för samman forskare från alla delar av landet så att de kan dela sina upptäcker med varandra. Det här året slår de rekord i antal deltagare. En av de upptäckter som presenteras för dem är Eunices. Men inte av Eunice själv. Även fast organisationen, till skillnad från många andra vetenskapliga samfund vid den här tiden, tillåter kvinnliga medlemmar så råder fortfarande en social kutym att kvinnor inte ska stå vid talarpodiet. Kvinnor får alltså skicka in sina fynd, men de får inte presentera dem själva.

Istället är det därför Joseph Henry, en framstående professor från The Smithsonian Institution och dessutom vän till Eunice, som kliver fram och presenterar hennes paper, “Circumstances Affecting the Heat of Sun’s Rays”, för de hundratals deltagarna. Joseph är noga med att förklara att detta är Eunices arbete och inleder med att säga: “Science was of no country and of no sex. The sphere of woman embraces not only the beautiful and the useful, but the true.” Fyra månader senare publiceras Eunices text i novembernumret av American Journal of Science.

I samma journal finns även en artikel om färgblindhet av den irländske fysikern John Tyndall. Tre år senare publicerar han sina egna, mer detaljerade, upptäckter om hur olika typer av gaser fångar värme. Eunice nämns inte alls i artikeln, tvärtom så hävdar John att inga tidigare experiment gjorts inom området. Det är också John som får äran, av det nästan uteslutande manliga vetenskapsetablissemanget i USA och Storbritannien, för teorin om växthuseffekten och att ha lagt grunden till modern klimatforskning.

Det kommer ta hundrafemtio år innan Eunice får den ära hon förtjänar. Inte för att hon själv stannar av efter publiceringen av sina upptäckter. Redan i augusti 1857 publicerar hon en ny paper i American Journal of Science med titeln “Atmospheric Electrical Excitation”. I maj 1860 tilldelas hon ett patent “for improvement in filling for soles of boots and shoes” gjorda av ”one piece, of vulcanised india-rubber” för att ”prevent the squeaking of boots and shoes”. År 1865 flyttar familjen till Washington D.C. efter att maken Elisha får jobb som kommissionär för Patentverket.

Det är där 1868 de får besök av några reportrar. En pastor, John Todd, har hävdat i en av sina många böcker att kvinnor inte är jämlika män. Kvinnor kan inte bli vetenskapsmän, uppfinnare eller konstnärer och det har aldrig funnits några kvinnliga sådana. Mary Abigail Dodge, under pseudonymen Gail Hamilton, hade redan svarat på idiotin med den dräpande bästsäljaren ”Woman’s Wrongs”. Eunice förklarar för reportern att hon är säker på att minst hälften av patenten som är registrerade hos verket är uppfinningar av kvinnor. Men då det är männen som har pengarna och statusen, är det deras namn som patenten skrivits under. Eunice har själv ett flertal patent. Sedan ett år tillbaka jobbar hon dessutom på ännu en ny uppfinning, en maskin som producerar ett nytt och bättre sorts papper.

Eunice slutar inte experimentera och uppfinna förrän hon blir mormor. Hon hinner se båda sina döttrar, Mary och Augusta, staka ut sina egna uppmärksamma vägar i historieskrivningen. Eunice somnar in den 30 september 1888.

Först 2010 återupptäcks hennes teorier om växthuseffekten och sedan dess har arbetet pågått för att ge henne den rättmätiga plats hon förtjänar i historien. Inte bara var Eunice den första kvinnan att få en paper läst på en stor forskningskonferens. Hon var den första kvinnan att få sin paper publicerad i det sammanhanget och den enda kvinnan att bli publicerad i fysikjournaler fram till Marie Curie. Det är inte för inte som Eunice Newton Foote kallats för vetenskapens Rosa Parks.